Empatistörning!

I kväll satte jag igång med projektet att skola vallmo Coral Reef. Jag gjorde 38 plantor för två dagar sen och nu tänkte jag att 62 blir bra så har jag 100 jämt. Av dessa plantor ska de flesta planteras i Halvön och några ska ges bort till vänner som förälskat sig i plantan. Jag har ju svårt för att slänga sådder och jag var helt beredd på att skola fler plantor om det blev några över.

När 62 plantor stod skolade och klara såg de små och nakna ut.

Och i såbyttan såg det ut som jag knappt hade börjat.

Det var då jag insåg att resten måste jag slänga för annars kommer hela huset bli fyllt med vallmo. Jag tycker det är så jobbigt att stå där, välja de sista plantorna och veta att resten kommer åka på tippen. Vem är jag att leka Gud! De 100 som blev utvalda kommer att fortsätta växa under lysrören.

För att inom ett halvår bli så här stora och tjusiga.

Man pratar om att en del människor har en störning i form av brist på empati. Jag har också en empatistörning fast åt andra hållet. Jag är för blödig när det kommer till att skoningslöst välja ut, rensa och slänga de plantor som inte får fortsätta växa. Nåja, jag ska inte klaga och det finns väl värre störningar än så. Men lite jobbigt är det när man i en trädgård behöver vara lite skoningslös för att få ordning på planteringar och skadedjur. 

Jag gjorde processen kort och dumpade allt i kompostpåsen utomhus, då kommer de i alla fall tillbaka, fast i en annan form.