Att vara två!

Förra inlägget skrev jag om att gå kvällsrundorna. Hur skönt det är när man strosar runt och upptäcker nya saker. Det finns inte mycket som toppar det men det finns något mer som ger mig en sån där skön känsla och det är när F är med mig i trädgården, verkligen är med. 

Ikväll efter middagen gick vi ut och började med att rensa lite ogräs. F omvandlade en högst ordinär syssla till en rolig lek och vips så var jobbet gjort. Sen satte vi våra potatisar i hinkar, en sak att stryka från listan. Hinkarna får stå framför granhäcken nedanför slänten. 

Vi satte två sorter, Casablanca som är en mycket tidig sort och Maris Peer som ska vara en sommarsort. Vi satte inte så mycket utan mest för känslan och det roliga i att skörda egen potatis. Sen vattnade vi, en av F´s favoritsysslor.

Jag är fullt medveten om att om tio år eller mindre är det inte lika roligt att traska runt i trädgården med mamma så jag passar på att njuta av varenda minut och stjäla några minnesbilder med kameran.