Kirskål, pyttsan!

För ett tag sen gjorde Hanna med bloggen I Tages Trädgård en mycket vetenskaplig undersökning om vilket ogräs som var värst. Jag engagerade mig och hävdade i kommentarer att åkerfräken utan tvekan är värst. Hjälpte det? Lyssnade någon?  Nej, kirskålen vann. Skämt och sido, här kommer bildbevis.

I går gick jag trött ut för att vattna lite och som vanligt händer det något när jag kommer ut. Tröttheten försvann och jag började pyssla. Det ena ledde till det andra och helt plötsligt befinner jag mig i slänten och röjer med trimmern. Klockan 21 på kvällen. Hela slänten är täckt med åkerfräken, smörreva och parkslide. De värsta ogräs man kan ha. Jag hittade inte en enda liten planta av kirskål, den blev nog kvävda av de mer aggressiva. 

Se en granhäck kom fram! Här i slänten vill jag ha bärbuskar och hallon. Vet inte hur det ska gå till med allt ogräs. Lite trött är jag på åkerfräken. Den finns överallt, i alla mina rabatter och jag rycker plantor varje dag. Att gräva bort den är meningslöst. Den kan leva fyra, fem meter ner i marken och klarar år utan sol. Min enda taktik är att rycka dom så fort de poppar upp.

Det svalare vädret har hejdat tulpanernas blomning och de rosa blommar fortfarande i sin fulla prakt.

De vita och gula är inne på sista versen men tänk vad vackert förfallet är. Tulpanerna blir som siden, skimrande vackra i kvällsdunklet.

Strax innan jag ska gå in, fångar den vita rabatten min uppmärksamhet. De sista vita tulpanerna tillsammans med ullvide som har slagit ut sina blad. Jag förstår alla författare som skriver om den vita trädgården och hur fint det är med en vit rabatt som ligger i utkanten av trädgården.

Den vita rabatten ska bli större men det får bli ett senare projekt...kanske till hösten, vem vet! 

Ikväll ska jag toppa rosblad som drabbats av liten rosbladstekel. En del av rosorna är hårt drabbade men får jag bort bladen så repar sig rosen ganska snabbt. Är det inte det ena så är det det andra...