Alla pratar om den skyddande snön...

 I alla trädgårdsböcker och tidningar som jag har läst skriver man om hur bra det är för alla växter att de kommer snö som lägger sig som ett skyddande täck över allt. Att vintrar med barmark är det värsta som växterna kan råka ut för. Som alltid finns det två sidor av myntet.

Om man som vi har en tomt full med ängssork så är det perfekt för dom små liven att gräva tunnlar under snön och gnaga på alla buskar, rosor och träd som de kan hitta. Första året vi råkade ut för det här ringbarkades hela avenbokshäcken och det var bara att slänga alla plantor. Alla rosor kapades vid marken och det året fick vi ingen blomning från vår fantastiska Venusta Pendula eftersom hon blommar på fjolåretsved. I år har vi varit ute och grävt runt alla våra buskar, träd och klätterrosor regelbundet för att slippa möta den här synen:

Kan inte i ord beskriva sorgen över all förödelse och det mest retfulla var att jag gick omkring och var så nöjd att alla växter hade det så bra under det tjocka värmande snötäcket. 

Annars känns det lite småjobbigt just nu. Jag brukar inte klaga på bloggen men vi, jag och H, blir inte friska och idag fick vi åka in till akuten med F. F har haft över 40 graders feber hela helgen och idag åkte det upp till över 41, där gick vår gräns. Efter provtagningar konstaterar läkaren att han troligtvis har åkt på en ny influensa. Fem dagar frisk och sen blir han sjuk igen. Ledsen att jag gnäller men idag är ingen bra dag. Nu när F sover flyr jag in på mina webalbum och njuter av sommarblommor. Försöker se vårljuset i tunneln och drömmer mig bort till sommaren.

Har nog aldrig längtat så mycket efter sommar och sol som i år.