Det finns inga genvägar!

I två dagar har tanken att "det finns inga genvägar, bara senvägar" farit genom mitt huvud under tiden som min kropp har slitit med ogräset runt granhäcken. När vi planterade granhäcken hösten -09 ville jag bara få plantorna i jorden så fort som möjligt. Jag var gravid i sjunde månaden och regnet öste ner. Det var oktober, lite sent för att sätta en granhäck egentligen men leveransen kom då så vad gör man. 30 meter granhäck blev planterad i rekordfart och jag åkte på en praktförkylning.

Nu inser jag att:

1) Häcken har hamnat för nära muren

2) Att man måste täcka öppen jord med markduk och täckbark för att slippa rensa, parkslide, åkerfräken och smörblomma varenda sommar.

Idag har jag nog rensat klart 20 meter så jag har väl ungefär 10 meter kvar. Jag lovar och svär att jag aldrig mer kommer att göra ett sånt här misstag.

Annars har vi haft en underbar dag i solen. F trivs verkligen i trädgården och vill bara vara ute hela tiden. Det är lustigt att se hur han iakttar oss och vad vi gör och hur han sen ska göra likadant!

Imorgon ska jag ge mig i kast med de sista 10 meter ogräs... om kroppen orkar, det finns risk för grym träningsvärk!