Stolthet!

Oj vad jag har grubblat på temat den är veckan! Vad ska jag skriva om... Vad är jag mest stolt över i trädgården? Kan jag överhuvudtaget försöka rangordna?  

Efter att ha knallat runt på tomten och sen pratat med en kollega och visat bilder från bloggen om hur trädgården växt fram så får den så kallade Helvetesön, numera, Havtornsön representera det jag är mest stolt över...nämligen min förmåga att visualisera, bestämma mig och sen inte ge mig! 

För 10 år sen så började vi bygget av huset och första säsongen så var det huset som stod i fokus, trädgården var en leråker med ogräs som kom upp och fick vänta till året efter. Jag hade redan från början en bild av stenmur i natursten, stora bumlingar och staket där rosorna hängde över kanten.

Min man undrade  hur vi skulle lyckas få till en mur som sammanlagt skulle vara mellan 60-80 meter lång och upp till en meter hög som högst. Bara att få tag på all sten och sen bygga muren skulle kosta en mindre förmögenhet. I min värld så fanns det inget annat alternativ och var jag än åkte såg jag stenar framför mig. Jag letade på blocket och spanade i närområdet. 

En dag på väg hem från jobbet så såg jag att de börjat spränga på tomten högst upp på gatan och lastbil efter lastbil åkte iväg med sprängsten. Jag gick in och pratade med ansvarig och undrade om de kunde tänka sig att dumpa stenen längst ner på gatan istället? Det tackade de inte nej till, transport kostar en del. Ett par timmar senare låg det massor, massor av sten framför huset... Nu började vi fundera på hur iallsindar vi skulle få muren på plats. En vecka eller två senare ringer det på dörren och byggaren jag pratat med stod utanför. 

- Hej, jag tänkte bara fråga om ni har någon som ska bygga muren åt er?

De hade en vecka mellan jobbet högst upp på gatan och nästa. Transport av maskin kostade inget eftersom den redan fanns där och kostnaden blev bara en veckas jobb för en maskinist till grävaren för en hel stenmur! Helt galet! Det enda som inte gick helt som planerat är jorden som de fyllde ön, som jag kallar partiet mellan huvudmuren och parkeringen och som ligger längst fram i bild, med. Jorden var full av ogräs som kvickrot, tistlar och värst av allt...åkerfräken.

I många år försökte jag rensa, rensa och rensa bort allt ogräs och jag drömde om en vacker perennarabatt. Tillslut insåg jag att det här går inte, jag kan inte vinna den här fajten, antigen tar jag bort all jord eller så gör jag något annat! Jag valde något annat. En sista rensning och sedan plantera tre härliga havtorn, på med täckduk och sedan singel.

Det ska bli helt underbart att i år slippa allt ogräs som återkommer och återkommer. Nu behöver jag bara vänta och låta havtornen växa sig stora och starka. Kanske kan jag om ett par år så lite vallmofröer i gruset...

Nästa fredag är temat för Blommig Fredag - Våren!