7 september 2011

Den som väntar på något gott...

...väntar alltid för länge! Så brukade jag resonera om det mesta. Men det har hänt något, jag har förändrats! Om det är trädgården eller om det är att jag är äldre eller om F har påverkat mig eller om det är en kombination av allt ihop, det vet jag inte. Men numera så gör det inget att vänta. Tiden går så fort ändå. Sitter med lökar och ska lägga in en beställning och tänker "blomning i april, det är ju snart"


En annan väntan har varit blomning på klematisen Blue Belle som jag planterade förra året. Hon ska blomma juli-september och öppnade sina första blommor igår den 6:e september. Om det är hennes personlighet att vara sen eller om det är den här första blomningen som tog lite extra lång tid får framtiden utvisa. Med min nya, mer tålmodiga, personlighet så känns det bara spännande!

5 kommentarer:

Louise sa...

Har du trädgårdstålamod?! vilken lyx! Jag övar flitigt på det men får nog kalla mig urdålig... Du kan ju tänka dig frustrationen att nu så en äng som kanske kommer med några små blommor om typ 8 månader, annars får den sås igen...

En helt annan fråga från en glad amatör - hur lägger man in stora bilder i bloggen? Jag ser bara att man kan välja tre oilka storlekar men jag vill ha så stora bilder i bland som ni andra lyckas med.

kram louise

Lena sa...

Så härligt det låter- att kunna känna tålamod...
Jag är inte riktigt där ännu, har lite att arbeta med!

Kramar till dej!

Lena

Trädgården på Höjden... sa...

Jag jobbar på mitt trädgårdstålamod. Det har blivit bättre men fortfarande vill jag gärna att det ska växa upp snabbt och ske snabba förändringar även om jag VET att det tar tid och man måste ha lång växtframförhållning. Trädgård är bra tålamodsterapi för mig helt enkelt ;-) Och en helt ljuvlig sådan!

Hälsar Åsa

Landbohaven sa...

Gode billeder.
smuk blomst. Skøn farve.

Marina sa...

Vilket härligt inlägg! Vad det beror på att du ser annorlunda på tiden kan man ju fundera över men det är väl härligt?
Jag tror nog också att jag har ganska bra trädgårdstålamod, oftast i alla fall.

Kram!